Japp, nu är det varmt i Muppsala!
Hundarna flåsar, hästarna ligger utslagna på grönbete och själv har jag försök mörklägga hemmet med lakan för takfönstren. Det är så glamoröst ibland.
Men man ska inte klaga för sommaren har ÄNTLIGEN kommit! Förvisso kan man inget göra dagtid eftersom värmen har gått från att vara trevlig till rent ut obehaglig, men framåt 20-tiden på kvällen kan man nästan röra sig som vanligt igen.
Jag har dessutom gått på semester! Hela 3 veckor ska jag vara ledig och jag vet ärligt talat inte när det hände senast... Det var några år sen i alla fall.
Vi mår alla bra i vår lilla familj. Bestarna här hemma tycker som sagt att det är alldeles för varmt just nu, men annars har de inget att klaga på.
De hovförsedda bestarna går båda i gröna hagar och äter sig rundare och rundare för varje dag. Uno har fått ledigt tre dagar nu efter att ha gått fälttävlan i helgen. Farbror Brun är ju ändå lite äldre än jag förstått, så efter rejäla ansträngningar får han lite vila för att kroppen ska få komma igen. Det är något som jag alltid har gett min hästar och eftersom jag varit väldigt förskonad från ledinflammationer och förslitningsskador så antar jag att jag gör nånting rätt i alla fall. Så jag fortsätter med det.
Idag ska han få gå en lugnare sväng i skogen och imorgon blir det trim som vanligt igen (om värmen tillåter det).
Tävlingen då? Jo, jag har faktiskt varit iväg på inte bara en, utan två tävlingar - Johannesberg i helgen som var och Nynäshamn ett par veckor innan den. På det stora hela har det gått helt okej, men det är klart att det finns saker att förbättra!
Jag har lite svårt att få snurr på dressyren på tävling. Vet inte riktigt vad det beror på, om det är något jag gör annorlunda eller om det är han som är mer opåverkbar på tävlingsplatsen. Hemma har han faktiskt gått ganska bra på sistone, men väl på tävling så knyter det sig.
Men jag får försöka jobba vidare bara, för eller senare får vi väl till det.
Hoppningen har gått ganska bra. Inte i Nynäshamn dock, där hade vi plockepinn på hoppbanan... Det berodde nog på en kombination av extremt dåligt banbygge (I kid you not!) och att jag aldrig kom igång och RED ordentligt.
I Johannesberg petade vi två, det ena var helt onödigt och bara en lätt touch, det andra kom jag i ett felläge och skulle bara ha låtit honom gå av lite större istället för att försöka "trixa till det".
Men on a bright note: tre felfria terränger av tre möjliga! Med andra ord var vi klara för att gå upp en klass redan efter tävling två. På ett sätt vore det najs, för ju svårare det blir för de andra i terrängen, desto större chanser har vi på bra placeringar. Men å andra sidan så behöver jag verkligen få igenom dressyren innan vi på riktigt kan hävda oss på tävlingar. Så vi kör ett par debutanter till innan vi avancerar. Närmast väntar Åkerbo i augusti, sen Botkyrka, eventuellt Nynäshamn och Örebro också. Beror på hur form och kropp känner sig.
Apropå kropp så ska jag iväg och bryta loss lite i ryggen imorgon igen. Har varit stel och trött i ländryggen ett tag och det kulminerade lite efter en stor möbelbärarsession i måndags. Verkar som att min baksida inte uppskattar att ensam bära ut sisådär 30 tunga stolar och fåtöljer från diverse olika skrymslen och lokaler på gamla Klinikcentrum.
Nu ska jag ut och lufta hundar. Och hoppas på lite svalka framåt kvällen...